5 frågor till Olga Persson, SKR:s nya förbundssekreterare

Sedan 16 augusti leder Olga Persson SKR:s operativa arbete på kansliet i Stockholm. Olga kommer senast från Team för våldtagna kvinnor på Alla Kvinnors Hus, en av SKR:s medlemsorganisationer.

Olga Persson beskriver sig själv som en feministisk statsvetare med stor erfarenhet från den ideella sektorn, både som ideell och anställd volontärsamordnare. De senaste fyra åren har hon varit anställd som ansvarig för stöd- och kommunikationsverksamheten på Team för våldtagna kvinnor, som hon var med och startade upp 2001.

1. Har du någon egen hjärtefråga i arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld?

Alla frågor vi jobbar med är mina hjärtefrågor. Min starkaste drivkraft är ökad samverkan och kunskapsspridning mellan olika aktörer som arbetar med de här frågorna. För att barn och kvinnor som behöver stöd och skydd ska få bästa möjliga hjälp. Jag brinner för att riva murar och sprida kunskap.

Ett lyckat exempel på formaliserad samverkan är Team för våldtagna kvinnor i Stockholm som sedan 2001 är ett samarbete mellan en kommunal kvinnojour, Kriscentrum för kvinnor, och Sveriges största ideella kvinnojour, Alla Kvinnors Hus.

2. Vad ser du för utmaningar framöver för SKR:s medlemsjourer?

Att dokumentera och presentera all kunskap, erfarenhet och engagemang som finns i kvinno- och tjejjoursrörelsen. Det behövs för att visa vad vi kan. Vi måste våga möta krav på kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering och våga tro att det i längden kommer att gynna oss som rörelse.

En annan utmaning är barn som är utsatta för och bevittnar våld i hemmet. Vi är skyldiga att förebygga våld mot barn och motverka de stereotypa och förtryckande könsnormer som de växer upp med. Med barn menar jag alla personer under 18 år.

3. Vilken bild tror du att folk i allmänhet har av kvinno- och tjejjoursrörelsen?

Jag har föreläst om våldtäkt och mäns våld mot kvinnor till mängder med yrkesverksamma som arbetar med människor, till vården, socialtjänsten, rättsväsendet, lärare och allmänheten. Under mina föreläsningsresor runt om i landet har jag mött en oerhörd tilltro till vår kunskap, ödmjukhet och vilja att lära sig mer. Men jag har också mött en rädsla för att tala om våldtäkt och våld i nära relationer. Kanske för att de ofta ligger oss så nära, många har själva någon gång varit utsatt, förövare, kollega, bekant eller anhörig.

4. Hur kan människor bidra till att stoppa mäns våld mot kvinnor?

Våga fråga, våga vara jobbig om du misstänker något, våga lägg dig i, våga bry dig. Vi måste våga ta ett moraliskt ansvar och stå upp för det demokratiska rättsamhälle vi lever i. Vill vi ha ett samhälle fritt från våld måste vi också lägga oss i varandras liv, särskilt när det finns barn med i bilden. Våldtäkt och våld i nära relationer står under allmänt åtal och är inte en privatsak. Att misstänka något men inte agera, är inte okej.

Alla, både kvinnor och män, har också ett ansvar för att inte understödja de maskulinitetsnormer kring våld och makt som begränsar och påverkar så många människors liv.

5. Vad ser du mest fram emot i din nya roll som förbundssekreterare för SKR?

Att SKR inte bara ska påverka, utan ta kommando och väcka, formulera och ge svaren på viktiga politiska frågor. Jag vill också arbeta för att vi som rörelse ska vara självkritiska och reflektera kring våra egna låsningar kring det biologiska könet. Jag vill att alla som definierar sig som tjej eller kvinna ska känna sig välkomna ute hos jourerna.

Och jag vill att alla ska känna sig välkomna att delta i kampen för ett jämställt samhälle fritt från våld, och känna att de själva vinner på det.