LAGSTIFTNING
Svensk lagstiftning kring våld mot kvinnor
Kvinnofridspropositionen
Som en följd av Beijingdeklarationen 1995 satsade den svenska regeringen 41 miljoner kronor under 1998 på olika insatser och åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor och för att kunna hjälpa och stödja de som blir utsatta. Dessa insatser och åtgärder presenterades i regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid. I propositionen betonas att mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Man har också tagit fasta på internationella dokument som garanterar kvinnors och flickors mänskliga rättigheter såsom FN:s Kvinnokonvention, FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor samt Beijingdeklarationen och dess aktionsprogram. Utifrån kvinnofridspropositionen infördes den 1 juli 1998, en förstärkning av lagen med ett nytt kvinnofridsbrott i brottsbalken som innebär att om en man begår upprepade brottsliga gärningar, t ex misshandel, olaga hot eller sexuellt utnyttjande, mot en kvinna som bor eller har bott tillsammans med, och som är ämnade att skada hennes självkänsla, kan han dömas för Grov kvinnofridskränkning. Fler reformer presenterades i propositionen såsom förbud mot köp av sexuella tjänster (sexköpslagen), skärpningar av lagen om förbud mot könsstympning och sexuella trakasserier och en ny paragraf om att kvinnor som utsatts för våld i hemmet bör få stöd och hjälp via socialtjänsten. Läs mer om regeringens arbete med kvinnofrid.
Lagen om besöksförbud
Lagen (1988:688) om besöksförbud infördes år 1988 för att ge ett bättre skydd för människor som förföljs och trakasseras, främst kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp av närstående män. Ett besöksförbud innebär att en person inte får besöka eller på annat sätt aktivt ta kontakt med den som skyddas. Besöksförbud utgör således ett instrument som rättsväsendet kan använda för att arbeta förebyggande, det vill säga innan en allvarlig händelse inträffar eller upprepas. Lagen om besöksförbud utvidgades och skärptes den 1 september 2003. Skärpningen innebar att man kan utföra besöksförbud i den gemensamma bostaden men också utvidga det skyddade området.
Läs mer>>
Lag om förbud mot könsstympning av kvinnor
Kvinnlig könsstympning blev förbjudet i Sverige 1982. Lagen innebär att ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen inte får utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. 1999 skärptes lagen och kom då att även omfatta stympning som utförs i andra länder.
Läs mer>>
Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster (Sexköpslagen)
En ny lag som förbjuder köp av sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999 och de svenska myndigheterna har fått i uppdrag att öka ansträngningarna för att förebygga våldsbrott mot kvinnor, utarbeta åtgärdsprogram, bli bättre i bemötandet av utsatta kvinnor och öka samverkan mellan myndigheterna och med frivilligorganisationerna.
Läs mer>>
Lagen om sambors gemensamma hem (Sambolagen)
Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och ägodelar när ett samboförhållande upphör, sk bodelning. Sedan 1 juli 2007 gäller nya regler. Vissa personliga ersättningar som betalats ut i pengar eller i form av egendom till en make får tas undan, och ingår inte i bodelningen.
Läs mer>>
Sekretesslagen och sekretessförordningen
Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser om vad som skall hållas hemligt i statens och kommunernas verksamhet. Sekretesslagen gäller bara sådan verksamhet som bedrivs av det offentliga.
Läs mer>>
Sexualbrottslagstiftning
Sedan den 1 april 2005 finns en ny lag om sexualbrott. Syftet med den är dels att ytterligare förstärka och tydliggöra varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande, dels att på olika sätt lyfta fram och förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella kränkningar.
Läs mer>>
Socialtjänstlagen
Kommunen har i enlighet med socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten har ett ansvar för att stödja och hjälpa alla dem som utsatts för brott och för att ett aktivt arbete bedrivs i samarbete med andra myndigheter och ideella organisationer. Den 1 juli 2007 gjordes en skärpning av socialtjänstlagen som innebär att kommunerna ska särskilt beakta att kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående kan behöva stöd och hjälp. I tidigare version av socialtjänstlagen stod det att kommunerna bör erbjuda misshandlade kvinnor stöd och hjälp. Detta ändrades till ett tvingande ska.
Läs mer>>
Läs även SKR:s remissvar i olika utredningar.
Läs vidare om internationella lagar och konventioner.
I litteraturlistan finner du tips på läsning om lagstiftning och juridik.